På dom senaste månaderna har mycket hunnit hända, nästan för mycket på så lite tid. Känslomässigt. Och nu ställs jag inför rätta. Vad ska jag säga? Hur ska jag bete mig? Vad är rätt? Vad är riskabelt? 
Jag förväntas bete mig rätt och bara det är för mycket. Vill inte göra någon besviken på mig men samtidigt så vill jag koncentrera mig på vad jag känner inför det hela. Vågar jag ens lita på allt? Det känns väldigt overkligt för att vara sant. Skulle ha fnyst åt tanken för ett år sen, men nu vet jag att inget är omöjligt.

Men tiden kommer att bevisa hur äkta det här egentligen är. Det kanske är äkta nog att jag kan skriva ut det på bloggen någon dag också. Vem vet. 
 

Jag vill se några handlingar nu, inte bara en massa snack. Prove me.